Etikettarkiv: definitivt

V/A – Birdnest for 10 Marks II

Dagens frukostskiva.

V/A – Birdnest For 10 Marks II.

I dagsläget är ”rebranding” rätt vanligt, man tar en produkt, stämplar ett annat namn på den änvad den har från början, och säljer den dyrare.
På nittiotalet var det inte lika vanligt, och definitivt (hö hö hö) inte bland punksamlingar utgivna av Svenska independentlabels.
Den här skivan är ett undantag.
Det är i själva verket Definitivt 50 spänn 6 men rebrandad för den tyska marknaden (och plötsligt har en del band fånandra skivbolag blivit en del av Birdnest, nåja, det är sånt man får ta).

Så jag behöver inte skriva mer än vad som redan finns att läsa här: LÄNK.

V/A – The Greatest Hits Of The Very Best Of The Ultimate Definitivt

Dagens frukostskiva.

V/A – The Greatest Hits Of The Very Best Of The Ultimate Definitivt.

Dagens bokstav är Ä
Snart har vi avverkat alla definitivtplattor, då kommer det annat under samlingar, det ser vi fram emot, inte sant?

Jag fattade aldrig poängen med den här skivan när den kom, den förvirrade folk, den gjorde att en massa nya fans påstod att den ena eller andra låten var med på definitivtskivor och liknande, men det var dom inte.
Förvirrad ännu?
Så här är det, den här skivan, en dubbel-cd med en jävla massa låtar (47), innehåller en massa låtar som INTE varit med på någon definitivtplatta, en del av låtarna är äldre än hela Definitivt-konceptet, jag tror att det även är med artister som inte haft låtar med på någon annan definitivtplatta (eller inte hade haft det då ännu?), jag kan ha fel här dock.
Men namnet på skivan antyder att det är en best of med låtar som har varit med på de ”riktiga” definitivtskivorna, förvirringen blir total.

Så med den biten utredd så, det här är en usel sampler för att få grepp om vad som fanns just då, däremot är den en rätt jäkla bra samling med jävligt varierande svensk punk från nittiotalet, och jag vet inte om det finnsså mycket mer att säga än så?
Det finns inget fokus, det är ont om saker som binder ihop allt, men det är låtordningar som gör att det blir variation och, ja, det är väl helt enkelt en samlingsplatta som funkar bra att slänga på lite då o då när man lagar mat, dricker öl, snackar skit eller bara rent allmänt inte vet vad man vill lyssna på.

Mjo, typ så.

V/A – Definitivt 50 Spänn XII

Dagens frukostskiva

V/A –  Definitivt 50 Spänn XII.
Bokstaven är Å

Jag gillar den här skivan.
Så, nu var det sagt.

Det börjar med ett då nyligen återförenat Asta Kask som bjuder på ”Världen tillhör er” som är både bra och drivande samt ett kärt återseende, eller ja, de tvar ett återseende, numera är dom ett gäng man hittar på livescener och i skivhyllor mest hela tiden.
Efter deras rätt riviga start kommer Kurt Sunes med Helveteshundarna, en koalition av folk från KSMB, Diamond Dogs och Hellacopters, här bjuder dom på en svenskspråkig version av Hellacopters med (Komma Ut Ur Matchen) Nu!.
Egentligen är det nog skivans bästa låt, men det beror mest på att den är så jävla bra och stinker spelglädje och adrenalin på bästa möjliga vis.

Sen fortsätter det med en brokig blandning av elektronisk snyggpop som gränsar till Triphop på Svenska (Spoiler), punk av varierande slag, rock’n roll, visa, hiphop…
Ja, det är en jävligt brokig skiva, med både unga fräscha band och återbildade gamlingar, Asta Kask står inte för skivans enda återförening, o nej, även Radioaktiva Räker har med en nyskriven sak trots att de egentligen hade lagt avlångt tidigare, och jag upplevde det när den kom även som att Köttgrottorna lite hade gjort en comeback, inte för att de hade lagt av egentligen, men under flera år hade spelningarna varit rätt sporadiska och glöden som bortblåst, tills de här helt plötsligt fick ny fart igen.

Men som sagt, det är en varierande skiva, och en jävligt bra sådan, det är även den sista Definitivtskivan i serien, man kan definitivt säga att det slutade på topp.

Det här är en perfekt skiva att lyssna på i bileen, på tåget, till frukost, på festen eller på jobbet så klart.
Jag tycker att du ska göra det.

Efter det vill du lyssna på Spoiler, för det vill jag.

V/A – Definitivt Femtio Spänn 1(1)

Dagens frukostskiva.

V/A – Definitivt 50 Spänn 1(1).

Bokstaven är Z.

Ja alltså, det är nummer 11 i serien, men det är en dubbelsiva där skiva två är Definitivt 50 spänn Demo eller nåt sånt, och den är ju då nummer 1 i den serien, nummer 1 av 1.
Jag har haft den här väntandes på att bli skriven ett bra tag, jag har bara inte haft… äh, jag har inte fått tummen ur helt enkelt, okej?
Vi börjar med den vanliga skivan då, okej?
Det är en definitivtplatta, med en lagon blanding punkband och… nej, faktiskt så skiljer den sig lite här från de flesta tidigare i serien då det i mycket större utsträckning känns som att allt kan klämmas in under punkflaggan, även om det kanske krävs lite våld för att få in Dick Lundberg, Spoiler, Iguana Party och Robert Johnson & Punchdrunks, men lite våld har väl aldrig skadat?
Sexton spår är det
Att den är släppt 2002 är bitvis väldigt tydligt, det är året efter göteborgskravallerna, något som påverkade många, för att inte säga alla politiska aktivister i landet, och att påstå annat än att det därmed hade direkt inverkan på flera av banden som är med på skivan vore att ljuga, det hörs i flera texter.
Vad finns det mer att säga?
Det är en bra skiva, som jag aldrig kommer mig för att lyssna på för… jag vet inte varför.

Sen har vi skiva 2, demoskivan, antagligen en avde mest eftertjatade demoskivorna i svensk punkhistoria, jag vet inte hur många jag känner som lobbade för att en definitivt demo skulle göras, och här är den tillslut, 21 låtar av/med mer eller mindre kända demoband, även om demoband kan vara att tänja på sanningen, flera av dem hade hunnit släppa saker på mindre bolag eller självfinansierat, men kanske är det hela begreppet ”demo” och ”demoband” som bör ifrågasättas, det har alltid varit luddigt, men efter att det blev möjligt för vanliga dödliga att finansiera både professionell inspelning och skivpressning samt distribution så känns begreppet än mer luddigt än tidigare.
Så… det är 21 låtar med mindre kända band än de som är med på huvudskivan.
Kvaliteten är, varierande kan vi väl säga.
Jag har alltid haft svårt för den här skivan, antagligen för att det känns för spretigt, fragmenterat, och för mycket på en gång, den är inte dålig, tvärt om, den innehåller en hel massa riktiga guldkorn, men den gör sig bättre i mindre doser, några låtar då och då och inte hela på en gång.

Ja, det var väl allt jag hade att säga om den.
Lyssna gärna, men var beredd på att det som sagt är rätt mycket på en gång, kanske funkar det bättre för dig än för mig.

V/A – Definitivt 50 Spänn 10

Dagens frukostskiva.

V/A – Definitivt 50 Spänn 10.

(Vi är på Y idag, det finns en förklaring, jag orkar inte dra den igen).

Här har dom återigen ökat antalet spår som är med, och vips så tycker jag att det är en mycket sämre skiva.
Jag vet inte om det faktiskt hänger ihop eller om det bara handlar om att ja gtycker det här är en sämre samling.
Nej, jag sa inte att det är sämre innehåll, det är det inte, egentligen gillar jag nästan allt som är med på den, men som helhet så lyckas den inte, det är bara… jag vet inte, en bra sampler men inte en bra skiva.
Eh ja, det är alltså svensk punk, lite som knappast kan kallas annat än rak rock, eller garagerock kanske? lite pop och lite sådär.
Äh, det finns inte så mycket mer att säga om den egentligen, men den har elefanter på framsidan, det är ju alltid något liksom.

V/A – Definitvt 50 spänn 9

Dagens frukostskiva.

V/A – Definitivt 50 spänn 9.

Återigen en bokstav där det är slut på artister (X), så det blir en samlingsskiva istället.

Den här skivan inleds med Troublemakers och Ein Zwei Polizei, för min del sätter det tonen, det här är party och ös.
Den inställingen beror med nästan absolut säkerhet till viss del på någon sorts nostalgi från mitt håll, ungefär då den här skivan kom så fick svensk melodiös punk ett nytt litet uppsving efter att under några års tid allt mer glidit undan i popularitet och det passade mig alldeles utmärkt för det var precis vad jag behövde i mitt liv.
Melodiös svensk punk för den delen, jag kanknappast påstå att det är det enda på den här skivan, rätt mycket av inehållet är istället någonting annat, skulle man inte känna till banden och sammanhanget så är jag helt säker på att många skulle klassa det som pop, svensk pop, och ett eller annat av banden marknadsförde sig just som det, även om rötterna onekligen fanns i punk av ett eller annat slag.

Svensk pop förresten? Vi bjuds ju faktiskt på lite tyska med, i form av Rasta Knast, Tyskar som spelar Asta Kask cover, på Tyska, vad kan rimligen gå fel med det konceptet?
Och ännu mer otippat, Guineapigs har med en låt med Svensk text, Smart Nog För TV, som man skulle önska var så extremt frånsprungen av tiden att den skulle känas som en relik, men tyvärr, den är precis lika aktuell idag som den var för fjorton år sedan.

Äh, nu raderade jag just en hel radda med babbel, skitsamma, det är en jävligt bra samlingsskiva som tar pulsen på svensk melodiös punk år 2000, två steg frammåt och ett steg tillbaka, sjutton låtar, precis lagom i mitt tycke.
Jävligt bra skiva att börja dagen med.

V/A- Definitivt 50 Spänn 8

Ännu en sån där skiva då.

V/A- Definitivt 50 Spänn 8.

Ja, det betyder att jag har slut på skivor på Q med, och därför tar nästa ur raden med samliingsskivor, ja jag har en jävla massa Definitivt-skivor och ja, det kan säkert bli tjatigt med recensioner av dem, det skiter jag i, jag ska ta mig igenom allt och det är ingen som tvingar dig att läsa, så håll käft och läs vidare nu, okej.

När jag lyssnade på den här så kom jag på vad som antagligen är orsaken att både den här och den innan kändes intressantare än de närmaste föregående i serien.
Härhar låtanatalet återigen minskat något, från att ha legat på 20 på fyran, femman och sexan, så är det på sjuan nere i 16 och på den här så är det 17, jag tror att det är det som gör skillnaden, det är på rätt sida om ”lite mer än man orkar med” och därför framstår allting som mycket bättre.
Eller så är det helt enkelt så att tre av skivorna innehåller sämre material? vad vet jag?

Hursomhelst, här bjuds vi på bra musik, massor med bra musik, varav allt mer eller mindre kan klassas in som punk i någon form, det växlar mellan poppunk, hardcore, trallpunk, melodisk punk och fan vet allt, men punk är det, och bra är det, och en jävla blandning är det.

Jag har nog tömt ut det här ämnet egentligen, så, lyssna på skiten och var glad.

LYSSNA! sa jag.

VAR GLAD FÖR I HELVETE!

V/A – Definitivt Femtio Spänn 7

Dagens frukostskiva.

V/A – Definitivt Femtio Spänn 7.

Tydligen har jag avverkat allt som finns på O så det blir nästa skiva som finns under samlingar.

Det här känns förmiglite som en tillbakagång till… till att vara intressant är nog rätt beskrivning.
Jag vet inte varför flera av de innan i min värld känns så ointressanta, men den här är det hur som helst inte, en bra blandning melodiös punk, hardcore, pop och en del odefinierbart i de trakterna.
Bra blanding, bra låtordning, intressant innehåll och några (på den tiden) nya bekantskaper likaväl som en del gamla vänner.

Fortfarande en bra skiva att lyssna på ibland, så det tycker jag att du ska göra.

V/A – Definitivt 50 spänn 6

Dagens frukostskiva.

(Ö)

V/A – Definitivt 50 spänn 6.

Återigen 20 låtar, den för tillfället (då) rådande trenden när det gällde punk eller relaterat i sverige var hardcore, det hörs rätt tydligt på den här skivan, men vi bjuds på allt möjligt annat med, det är återigen en av de skivor som känns som en jävligt bra blandning av verkligen allt möjligt som cirkulerade inom svensk ”punk” just då.

Jag kanske är för utsliten på ”mer av samma” just nu för att kunna ge en bra reflektion över den, eller så är det bara så att den inte har så mycket som egentligen sticker ut enormt?
Det är en bra samling, en bra sampler över vad som hände då, rätt mycket som fortfarande håller jävligt bra och en trevlig skiva att lyssna på.

Jag är ledsen, men jag har inte mycket mer att säga, den sticker inte ut särskilt, men den är bra.

Lyssna och hör.

Imorgon är vi på A igen, det kanske blir Abba, eller Aqua, eller Ace of Base, eller självmord för att slippa.
Vem vet?

V/A – Definitivt 50 spänn IV

Dagens frukostskiva.

Dagens bokstav är Å

V/A – Definitivt 50 Spänn IV.

Ytterligare ett steg uppåt i antal låtar på skivan, 20 den här gången.
Världen snurrade vidare med allt högre tempo och nu var Punk på svenska något som alla kanske inte lyssnade på, men alldeles definitivt var medvetna om att det var poppis, och vem som helst kunde namnen på åtminstone något eller några band, även mer politiska band som Charta 77 var plötsligt mainstream och hördes i radion.
För egen del så var inte den här skivan någonting viktigt, jag vet inte egentligen varför, jag misstänker att det kan hänga ihop med att den kom under en period då jag såg en stor del av banden live väldigt ofta, vi pratar om att jag avverkade hundratals spelningar per år, så att lyssna på skivor halkade efter en aning kanske.
För alla andras del tycks det här ha varit en av de viktigaste skivorna som gjorts, för många jag känner som fortfarande lyssnar på den här typen av musik så var det här inkörsporten, vilket även förklarar varför vissa låtar blivit vad dom är, varför exempelvis Radioaktiva Räkers låt ”Bakom Spegeln” enligt så många är deras bästa, det är för att det var deras första kontakt med dem, detsamma gäller Hans & Gretas Sibylla, som inleder hela skivan.
Upplysningsvis har ni som anser de två låtarna vara bandens bästa eller viktigaste helt fel, det är som vanligt helt okej att ni tycker annorlunda än vad jag gör, och det är högst subjektivt, men ni har fel.

Så hur är det i dagsläget då?
Hur håller det här?

Sämre faktiskt.
Trots det större antalet låtar, eller kanske därför, så känns den här skivan inte alls lika intressant, den försöker representera alldeles för mycket på en gång, och kanske är det allt garagerocksskrammel som får mig att inte riktigt älska den?
Men, den innehåller Candysucks Molotov Coctail Party, och det gör att man kan förlåta nästan allt.
För er som inte vet det så är det en av nittiotalets bästa svenska låtar, dessutom lika aktuell nu som då, och den är en av orsakerna till att jag gillar Marit Bergman (det finns fler, men de kom långt senare).
En annan sak som är märkbar på den här skivan är att det kommit in en helt ny generation med band, på de tidigare i serien så är en väldigt stor del av banden bestående av sextiotalister, skrämmande många är födda 1967, på den här har det plötsligt kommit in ett gäng band bestående av sjuttiotalister, och ja, det märks en viss skillnad, även om jag inte riktigt kan sätta fingret på den.

Men alltså, sammanfattningsvis så, den här skivan är lite för lång för att vara en lika bra sampler som de tidigare, det är synd.
Jag vet även att jag inte har allas medhåll om det här, för många så är det som sagt deras första kontakt med samlingen, och med många av de medverkande banden, vilket innebär att dom är beredda att försvara den med näbbar och klor och påstå att det är den bästa i hela serien (och eventuellt en av de få dom har, så vad vet väl dom?).

Ja visst är det en bra skiva.
Lyssna på den.