Dagens frukostskiva.

V/A – Definitivt 50 Spänn 1(1).

Bokstaven är Z.

Ja alltså, det är nummer 11 i serien, men det är en dubbelsiva där skiva två är Definitivt 50 spänn Demo eller nåt sånt, och den är ju då nummer 1 i den serien, nummer 1 av 1.
Jag har haft den här väntandes på att bli skriven ett bra tag, jag har bara inte haft… äh, jag har inte fått tummen ur helt enkelt, okej?
Vi börjar med den vanliga skivan då, okej?
Det är en definitivtplatta, med en lagon blanding punkband och… nej, faktiskt så skiljer den sig lite här från de flesta tidigare i serien då det i mycket större utsträckning känns som att allt kan klämmas in under punkflaggan, även om det kanske krävs lite våld för att få in Dick Lundberg, Spoiler, Iguana Party och Robert Johnson & Punchdrunks, men lite våld har väl aldrig skadat?
Sexton spår är det
Att den är släppt 2002 är bitvis väldigt tydligt, det är året efter göteborgskravallerna, något som påverkade många, för att inte säga alla politiska aktivister i landet, och att påstå annat än att det därmed hade direkt inverkan på flera av banden som är med på skivan vore att ljuga, det hörs i flera texter.
Vad finns det mer att säga?
Det är en bra skiva, som jag aldrig kommer mig för att lyssna på för… jag vet inte varför.

Sen har vi skiva 2, demoskivan, antagligen en avde mest eftertjatade demoskivorna i svensk punkhistoria, jag vet inte hur många jag känner som lobbade för att en definitivt demo skulle göras, och här är den tillslut, 21 låtar av/med mer eller mindre kända demoband, även om demoband kan vara att tänja på sanningen, flera av dem hade hunnit släppa saker på mindre bolag eller självfinansierat, men kanske är det hela begreppet ”demo” och ”demoband” som bör ifrågasättas, det har alltid varit luddigt, men efter att det blev möjligt för vanliga dödliga att finansiera både professionell inspelning och skivpressning samt distribution så känns begreppet än mer luddigt än tidigare.
Så… det är 21 låtar med mindre kända band än de som är med på huvudskivan.
Kvaliteten är, varierande kan vi väl säga.
Jag har alltid haft svårt för den här skivan, antagligen för att det känns för spretigt, fragmenterat, och för mycket på en gång, den är inte dålig, tvärt om, den innehåller en hel massa riktiga guldkorn, men den gör sig bättre i mindre doser, några låtar då och då och inte hela på en gång.

Ja, det var väl allt jag hade att säga om den.
Lyssna gärna, men var beredd på att det som sagt är rätt mycket på en gång, kanske funkar det bättre för dig än för mig.