Dagens frukostskiva (yes really, men jag kanske postar den lite sent).

Kaah – Beats, melodier & Baby Kaah.

Kommer ni ihåg Kaah? han hade några hits runt millenieskiftet, åtminstone påstår andra det, jag kommer inte ihåg någon av dem ens när jag ser titlarna, namnet däremot klingar lite bekant.
Efter ett varv med den här skivan så tror jag att jag vet varför jag inte minns något av honom eller låtarna, det finns inget att minnas, det är lite som om Mauro Scocco skulle försökt sig på Soul… vänta nu, det gjorde han ja, och det är en typisk sån där sak som inte ens de som kan vill minnas.
Okej, det var alltså en dålig liknelse.
Vad jag försöker säga är i alla fall att det här är så intetsägande att det krävs en närmast fysisk ansträngning för att jag ska lyckas hålla någon sorts fokus alls på det, det är inte dåligt per se, det är bara så slätstruket att det nästan blir påträngande, fråga inte hur det går till, du vill inte veta.
Det är alltså ett försök till soul på Svenska, med reservationen att det saknar soul, och därmed lämnar kvar ”… på svenska”, och det är ungefär allt jag kan beskriva det som.

Borde du lyssna på det här?
Nej, det finns absolut ingen som helst orsak för någon att göra det annat än för att bli döv genom att tråka ut öronen så totalt att dom begår självmord.