Dagens frukostskiva.

Whatever… – Youngsters.

Så… jag trodde att bandet hette Youngsters och gav mig på skivan utifrån den inställningen, bara för att inse att det var tvärt om, skivan heter Youngsters, och bandet heter Whatever… så det blev en till på W på en gång nudå.
Nåja, då skippar vi Y det här varvet och ger oss direkt på någon senare bokstav nästa gång.
Jag tror inte att jag har något mer innan Å, det är lite surt att ha flera bokstäver utan skivor eller med bara väldigt enstaka sådana, Q hade jag bara en på, X är helt tomt osv.
Det är nästan så jag måste stödköpa saker som börjar på de bokstäverna.
Men Whatever… var det som vi skulle ge oss på nu ja.

Jag vet inte mycket om bandet och ungefär lika lite om hur skivanhamnat hos mig, jag kan i stort sett komma på tre varianter.
1. Jag har varit tekniker åt dem när dom varit i sverige (om dom varit det?) och har glömt bort det (förlåt).
2. Jag har fått med skivan i någon variant av mixpack från Birdnest Mailorder.
3. Någon har gett mig skivan av en eller annan orsak och jag har helt glömt bort det (förlåt).

Vad vi har här är amerikansk punk/skate från mitten av nittiotalet, bra sådan, men som så mycket annat liknande så är det något som knappt fastnar i min hjärna, jag har en del sådana skivor i samlingen, sånt där som är trevligt medan man lyssnar på det, men som jag inte kommer ihåg något av när skivan är slut, den här skivan bjuder dock på ett undantag, en cover av Ruby Tuesday, som då i den här lite mer skatepunkiga tappningen självklart äter sig in i hjärnan och bosätter sig där, precis som den gör helt oavsett vilken sorts version den är, jag vet inte om bandet gjort sig en otjänst med den möjligen genom att det är en så catchy låt så den automatiskt dränker ut allt annat och blir det enda man minns.

Så… okej skatepunk som gör sig bra på min stereo, men som jag inte kommer ihåg efteråt?
Ja, jo, typ så.