Dagens middagsskiva.

Gyllene Tider – Puls.

Jag lovade under förra varvet att kompensera för avsaknaden av G den gången genom att bjuda på två det här varvet, så håll i er, för nu kopplar vi in bajskanonen.

Okej, så det här är en skiva som vi alla kan en del låtar från utantill, vare sig vi vill eller inte, och ungefär vart tredje år så kommer det en ny samlingsskiva med Gyllene Tider som innehåller fyra av de ordinarie spåren på den här plattan.
Och här måste jag påpeka att det här då är CD-utgåvan av skivan, och som jag har nämnt tidigare så fanns det en period när man trodde att eftersom det går att klämma in 74 minuter musik på en cd så MÅSTE man göra det, vilket i det här fallet innebär att man pressat in B-sidorna från singlarna (ni vet, sådana som ofta inte kommer med på fullängdare för att dom inte passar in eller inte håller tillräckligt hög kvalitet), några låtar från samlingsskivor och kassetter som getts ut i begränsad upplaga, samt en del spår som tidigare varit outgivna, gissningsvis för att dom inte höll måttet.
Det är alltså ELVA extralåtar på CD-versionen, och av dem så är det EN som kan ses som en bra låt, Tylö Sun, och det är en cover/översättning av Ramones version av California Sun, som i original gjordes av Joe Jones.

Som sagt, fyra av de ordinarie spåren på skivan är med på varenda samlingsskiva som getts ut med Gyllene Tider, det är då (Hon vill ha) puls, Sommartider, Vandrar i ett sommarregn (med Eva Dahlgren som gästsångare) samt Flickan i en Cole Porter-sång, och det är även de enda försonande dragen med den här skivan, eller ja, Sommartider är ett ”försonande drag” på samma sätt som Doctor Mengeles forskning var en positiv grej…

Jag gör såhär, jag nöjer mig med att konstatera att Sommartider är en av tidernas mest enerverande och uttjatade låtar, den må ha varit bra, men numera får den mig att vilja syssla med tortyr, Puls är en bra poplåt, Flickan i en Cole Porter-sång är antagligen det textmässigt mest avancerade och faktiskt riktigt bra Gessle någonsin gjort eller kommer göra, och den har ett arr som heter duga, och Vandrar i ett sommarregn är en okej poplåt som lyfts till enorma höjder tack vare Dahlgren, men här slås jag av att hon inte sjunger så jävla bra hela vägen, minns jag så fel från alla samlingsskivor, eller är det så att dom innehåller en modernare mixning av låten där dom rättat till lite fel?

Resten av de ordinarie spåren är mest upprepningar eller variationer av samma låtar och teman, fast sämre, faktiskt mestadels riktigt dåligt.
Bonusspåren innehåller några av bevisen på varför Gessle inte ska sjunga eller skriva på engelska, samt som sagt, en massa sådant som inte släpptes från början, på goda grunder.

Vill du ha de bra(?!) bitarna av den här skivan så köp en samlingsskiva istället, jag tror att det finns åtminstone ett tiotal olika med dem allihop på att välja bland.
Eller så kan du helt låta bli det här och ägna ditt liv åt någonting bättre istället, som att lyssna på bra musik.