Dagens Frukostskiva.
Ubba – Slag Under Bältet.
Disclaimer: När den här skivan kom så hade jag varit ljudtekniker åt Ubba på en ansenlig del av deras spelningar ditintills, från första framträdandet, under namnet ”Familjen” fram tills här någonstans, det påverkar så klart min syn på saker, både då och nu.
Då ansåg jag att den här skivan var ett stort lyft, det kändes mer professionellt och, bättre.
Nu däremot måste jag nog säga att jag är rätt kluven.
Deras första skiva är ett lekfullt litet projekt som spretar åt alla möjliga håll och är svårt att veta vart det egentligen är på väg, men det sprudlar av spelglädje och experimentlust, det är lika delar blodigt allvar och tramsighet, och det är, det känns kul.
Den här skivan är istället snyggare, produktionen sitter långt bättre, det är mer enhetligt musikaliskt, det är tightare, renare och bättre på alla sätt… bortsett från att det inte känns roligt på samma sätt, det känns som att både gnista och lekfullhet fått ge vika, lite som att det någonstans ställts frågan ”Ska vi fortsätta leka och göra det här som en kul grej eller ska vi vara seriösa och sen bara klämma in lite rolighet i efterhand?”
Det där låter mer negativt än det är menat.
Men såhär, det här är en jävligt bra skiva, bra låtar, bra ljud, bra texter, och allting är bra, jag vet inte egentligen varför jag inte kan känna samma ”wow, det här är skitbra” som jag gjorde en gång i tiden? och jag vet inte vad det är som får mig att tycka att den känns gammal och liksom, ofräsch? eller, daterad?
Kanske är det samma sak som med deras första skiva, det är för mycket samtidsreferenser för att det ska hålla? Jag vet inte, för det är inte lika många saker som akut slår mig i ansiktet med sin ålderdom, det är mer bara en känsla av att det är gammalt.
Fan, min plan var att hylla den här skivan, eller ”plan” var väl en överdrift, men jag trodde att jag skulle göra det.
EN sak med den som jag tänker såga, och kände att jag ville göra direkt när den kom är bonusspåret, det är en liten inspelning avgitarristen Victor, från när han var ca 6 år och spelade in sin hit ”Vad ska man göra med en dusch”.
Det känns rätt mycket som ett försök att kofota in någonting plojigt på skivan, och även om jag uppskattar låten i sig, och även grejen att släppa den, så känns den, i mitt tycke, helt fel här.
Hur som helst…
Bör du lyssna på den här skivan?
Ja.
Varför?
För att det är möjligt att du gillar den, det finns mycket man kan gilla på den här skivan, och jag tror att jag gillar allting var för sig, men bara inte riktigt helheten.
Så, poppa nu då.