Dagens frukostskiva.

Radioaktiva Räker – Labyrint.

Den här skivan tar alltid slut precis när den börjat, och däremellan hinner jag jag notera ungefär fyra låtar, och det trots att skivan innehåller tolv spår, som allihop är från bra till helt fantastiska om man lyssnar på dem var för sig.
Men, det är 12 spår som till stor del flyter ihop med varandra genom att påminna om varandra, ha skitkorta pauser mellan spåren på skivan samt att skivans totala speltid är någonstans strax över 20minuter (jag har den inte framför mig just nu så jag kan kolla exakt tid).

Vill du veta vad trallpunk var så skulle jag säga att det här är en av de tre skivor du ska lyssna på, de andra två är Räserbajs – Noppriga Tights och Moonboots och De Lyckliga Kompisarna – Le som en Fotomodell.
Det är en högst subjektiv (om än väl insatt) åsikt, men de tre skivorna definierar i stort sett hela begreppet trallpunk.

Vänta, det var den här skivan det handlade om nu.
Nåja, arga unga killar från hofors sjunger trallvänliga trudelutter om livet, världen och människor.
Det går fort, det är argt, det är lite naivt och det är väldigt mycket på riktigt.

När den kom så tyckte jag inte att den kändes värd fullpris, den är ju så kort, jag kan delvis känna samma sak nu, men samtidigt är ja glad att den är så kort, dom hade kunnat klämma in lika många låtar till på skivanoch fortfarande klocka in på under en timme, men det hade bara varit tjatigt, den här skivan är precis så lång som den borde.
Den är även jävligt bra, även om det bara känns som fyra eller fem låtar.

Den ska du lyssna på vid tillfälle, okej?