Dagens frukost(nåja)skiva.

The Mist of avalon – The Mist of avalon

Hej, vi önskar att vi var The Sisters of Mercy.
Ja, skivan börjar med den frasen, inte bokstavligt så klart, men första spåret uttrycker det med absolut all önskvärd tydlighet.
Det är så klart inte dåligt i sig, det finns långt sämre band man kan önska att man var, och till deras försvar så ändras tonen något redan i spår två där dom konstaterar att dom nog kanske vill vara Type o Negative istället.
Det blir bättre längre in på skivan, men personligen anser jag ändå att den ganska rakt igenom luktar för mycket av influenser (inbillade eller verkliga) för att kännas helt rolig, det är aldrig dåligt, det saknas bara något som sticker ut som eget istället för att lukta av någon annan, att de andra dom luktar som är riktigt bra gör det däremot ändå till en rätt trevlig resa.
Om det är något annat man kan klaga lite på så skulle det väl vara att sången inte helt håller i vissa lägen, men vem är jag att kritisera det? jag spenderade mina tonår med att lyssna på bajsnödig trallpunksång.

Det här är värt en lyssning eller två, även om jag inte skulle slåss för att få tag på skivan.