Det var fyra band/artister som spelade, Söderberg, Fabriken, Gamla Pengar samt 23-till, men jag tog en paus och var ute i luft med syre under större delen av tiden som Gamla Pengar spelade, så jag får hoppa över recension av dem.

Det öppnade bra med Söderberg, det kändes rätt stelt, men ändå bra, stelheten kommer det förklaring av senare, dagen till ära så var han kompad av Roger Karlsson, och med Roger på scen så blir det sällan dåligt, däremot så satt sångharmonier och liknande lite… det lät inte jättebra, men även det kommer vi till om en stund, och gitarrerna var samma sak där, det kändes lite som att allting hela tiden spelades med samma styrka och inte blev dynamiskt, och när det sjöngs försiktigare så… ja, ni fattar principen.
Jag gillar Söderberg, men det kändes helt enkelt jävligt platt, jag tänkte att det kanske var så han ville ha det, hur udda det än verkade.

Bara några minuter senare äntrade Fabriken scenen, och efter lite inledande trassel med en gitarrstärkare så kom dom igång med punk/rock som ångvältade sig över publiken, det är musik som är lite som en käftsmäll.
Som jag förstått det så är endast två av medlemmarna på scen ordinarie fabrikanter, Curre, tidigare känd från främst Coca Carola, på gitarr och sång, samt Åke Noring, främst känd från Rolands Gosskör, på bas och sång, med sig idag hade dom även Nicke Näck från Ligisterna på gitarr och de programmerade trummor dom har på skiva hade här bytts ut mot sveriges mest levande trummaskin (han har ersatt sådana förr), Stipen.
I början imponerades jag över hur trummaskinsaktiga dom fått trummorna att låta, det var verkligen samma tryck i allt hela tiden, sen insåg jag att detsamma gällde sången, och gitarrerna, och basen och… vid det här laget insåg jag att det inte var såhär det skulle låta, och ju längre dom spelde desto mer uppenbart blev det.
Nåja, förbannat bra band och låtar, vi bjöds på en del nytt och en del av det dom redan släppt, jag ser fram emot mer, jag ser fram mot det jävligt mycket.

Sen tog jag som sagt paus och återkom först när 23-till började spela.
23-till är en sån där jävligt bra trio, det är trummor, bas, en gitarr och så sjunger dom, och dom sjunger lite stämmor och desto mer nästan hockeykörer, gitarren växlar mellan snygga ackord, hårda riff och dynamiska plock, sången växlar mellan hårt och mjukt, trummorna svänger…
Åtminstone är det så det brukade vara.
Idag så lät allt hela tiden lika starkt, oavsett om gitarren plockades försiktigt eller matade ut tjocka distade riff så höll den precis samma ljudnivå, oavsett om trummorna spelade svajig shuffle eller hårtös så lät dom precis likadant och så vidare.
23-till gjorde vad so såg ut att vara en jävligt bra spelning, det var en bra spelning, men, det lät skit.

Varför då frågar sig vissa (nicka och le nu).
Jag svarar då med bestämdhet att det beror på att teknikern aktivt förstörde ljudet.
Det låg stenhård kompressor på tamigfan ALLT.
För er som inte vet det så är kompressor, inom ljud och musik, något man använder för att jämna till framför allt sång, men ibland annat med, rätt använd så gör den att det man komprimerar hörs lite tydligare, att de allra svagaste bitarna av sången förstärks lite, samtidigt som de högsta topparna rundas av, allt för att ge en bättre och behagligare upplevelse för lyssnaren.
Fel använt så gör den att nyanser försvinner, att dynamik plattas till och saker helt enkelt inte svänger.
RIKTIGT fel använt så leder det till Death Magnetic.
Ja, hela spelningen var som ett typexempel på vad resultatet av Loudness war skulle bli om samma teknik tillämpades live.

Vän av ordning tänker självklart nu att det säkert finns en bra orsak till att teknikern gjorde så och att det bara är jag som är överkänslig och inte förstår hur bra det faktiskt var.
Vän av ordning har fel, jag vill med bestämdhet hävda att det inte finns NÅGON orsak som är bra nog för att göra så annat än att teknikern var fullständigt värdelös och lat, lat kan ha varit motivet, för det är mindre jobb att ställa in allt hårt komprimerat och sen inte behöva pilla med EQ eller så för att få till balans, åtminstone om man är kass, men gör man det så ÄR man usel på sitt jobb, då ska man fan inte jobba som ljudtekniker.
Här kommer ett band som inte har spelat på sexton år, och låter SKIT på grund av en usel tekniker?

Om någon undrar hur det påverkar er som inte förstår skillnaden på bra och dåligt ljud så är svaret enkelt, med en sån ljudbild så är risken för hörselskador markant större.

Ja, jag är jävligt irriterad ja.

Så illa att jag nästan glömde bort att nämna några andra som jag ville avliva medelst grovt våld, busvisslarna…
Om du någon gång befinner dig i närheten av mig och bestämmer dig för att häva upp en skarp vissling, räkna med en plågsam död framkallad av mig inom kort, det här gäller extra mycket om vi befinner oss i ett betongrum, exempelvis en spelningslokal.
Folk som busvisslar, helst precis bredvid ens öron, är en nästan oändligt mycket större orsak till hörselskador än spelningar i sig, och folk som gör det om och om igen förtjänar att kläs i rävpäls och skickas in på ett PETA-möte innan dom steglas.

Även om jag nu låter jävligt sur… vilket jag är, så…

Jag ska definitivt se Söderberg igen.
Jag kommer sannolikt inte få chansen att se 23-till igen, men får jag chansen så vill jag, dom kan fortfarande.
Jag kräver fan att få vara tekniker åt Fabriken så det blir rätt, jag har även en del konstruktiva idéer på det området, dom är ett band som jag SKA se mer av.