Dagens frukostskiva.
23-Till – Kryp

(Även Ä och Ö uteblir på grund av luckor).

Dansbandspunkpop?
Det varierar sig en del, men rätt många låtar känns egentligen som dansbandsmusik med distad gitarr och lite attityd (därmed inte alls som dansband?).
Ännu ett av de där banden som slentrianmässigt kallades Trallpunk utan att vara i närheten av det, punk är att tänja på det en hel del med, åtminstone på senare material, men det är klart, dom hade ju några låtar som handlade om politik.
Ska jag vara helt ärlig så tycker jag inte att den här skivan är jätterolig, det är i sina bästa stunder riktigt trevlig skitig pop på svenska, och deras version av Hair (Hår) är vass så det räcker, och sen glimmar det till några gånger till, men till alldeles för stor del luktar det dansband, med bra/roliga/intressanta texter förvisso, men fortfarande dansband.
Jag säger inte att jag har en allergi mot dansband, men det skulle kunna förklara ett och annat.

Och för att förtydliga, jag tycker inte illa om 23-Till och tycker inte dom är/var dåliga, jag ansåg dem vara ett helt fånigt bra liveband, och jag anser att annat dom gjort är riktigt bra, men den här skivan… nej, faktiskt inte.

För snart tjugo år sedan, när den kom, så var min initiala reaktion att… ”det här var ju inte så roligt… men den kanske växer”, men det vågade jag knappt säga, för så många andra verkade gilla den.
Jag kan i efterhand konstatera att nej, för mig har den inte vuxit särskilt, det är fortfarande en skiva som inte ger mig något.

Deras tidigare däremot, dom bör man ha.